Finland
September 3, 2010
Cows prefer silage containing red clover, which also boosts their milk production. The dissertation study conducted at MTT also discovered that silage made from grass in late summer is no comparison for the same silage made in early summer.
Due to its challenging cultivation and preservation compared to grass plants, an estimated one fifth of the silage used by farms contains red clover. Research Scientist Kaisa Kuoppala from MTT says that the use of red clover as raw material for silage should be increased significantly.
"Red clover in silage has often increased feed intake and milk production in particular", Kuoppala summarises.
Harvesting date affects silage quality
In her dissertation Kuoppala examined the differences in the intake by cows of silage harvested at various stages of growth and their effects on their nutrient intake and milk production. Milk content and silage digestibility were also analysed.
The research scientist examined primary growth red clover and regrowth grass, which she compared with primary growth grass.
"The effect of the harvesting date on the primary growth grass has been widely studied in Finland, but regrowth has been subject to much less examination. Yet nearly half of silage comes from regrowth grass. The effect of red clover harvesting date has also received little attention in previous studies", the doctoral candidate says.
Energy in clover utilised effectively
The study showed that red clover is highly recommendable as raw material for silage. Kuoppala noted that cows are able to utilise effectively the energy contained in clover.
"Cows consumed smaller amounts of primary growth red clover compared to other silages, but their milk production remained at the same level. Less silage thus produced more milk", she says.
According to Kuoppala the decrease in digestibility with the delaying of harvesting did not have an equally systematic impact for red clover silage than it did for grass silage.
"The D value indicating the digestibility of red clover silage does not forecast intake or milk production as clearly as has been discovered with grass plants. Further study would be needed to establish the effect of the growth stage", the doctoral candidate says.
Regrowth grass silage not so palatable
The study showed that cows preferred primary growth grass silage over regrowth grass silage, even though the digestibility of both silages in the experiments was equally good. Cows also produced less milk after consuming regrowth grass silage than after consuming primary growth grass silage.
Kuoppala thinks that the difference between the intake of primary and regrowth grass may be that regrowth grass is plagued by plant diseases, weeds and dead, deteriorating material more than primary growth grass.
"Cows apparently prefer the taste of primary growth grass silage over that of regrowth silage. If possible, the high-quality silage made from primary growth grass should be given to cows producing a great deal of milk, and regrowth grass silage reserved for non-milking cows and young cattle", she surmises.
The doctoral dissertation of Kaisa Kuoppala, M.Sc. (Agriculture and Forestry), in the field of animal nutrition, entitled "Influence of harvesting strategy on nutrient supply and production of dairy cows consuming diets based on grass and red clover silage", will be examined at the Faculty of Agriculture and Forestry of the University of Helsinki on 17 September 2010. The opponent will be director of research Jan Bertilsson from the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), with Professor Matti Näsi from the University of Helsinki as custodian.
Puna-apila laittaa lehmät lypsämään
Puna-apilaa sisältävä säilörehu maittaa hyvin lehmille ja nostaa niiden maitotuotosta. MTT:ssä tehdyssä väitöstutkimuksessa havaittiin myös, että loppukesällä tehty timotei-nurminatasäilörehu ei vedä vertoja alkukesällä tehdylle vastaavalle rehulle.
Arviolta vain viidennes maatilojen säilörehuista sisältää nykyään puna-apilaa, sillä sen viljeleminen ja säilöntä on haastavampaa kuin heinäkasvien. Tutkija Kaisa Kuoppala MTT:stä sanoo, että puna-apilan käyttöä säilörehun raaka-aineena kannattaisi lisätä selvästi.
- Puna-apila säilörehuseoksessa on lisännyt usein syöntiä ja varsinkin tuotosta, hän tiivistää.
Korjuuaika vaikuttaa rehun laatuun
Kuoppala selvitti väitöstutkimuksessaan, miten halukkaasti lehmät syövät eri kasvuvaiheissa korjattuja säilörehuja sekä mikä on rehujen vaikutus eläinten ravintoaineiden saantiin ja maidontuotantoon. Myös maidon koostumus ja rehujen sulavuus analysoitiin.
Tutkija tarkasteli ensimmäisen sadon puna-apilaa ja toisen sadon timotei-nurminataa, joita hän vertasi ensimmäisen sadon timotei-nurminataan.
- Korjuuajan vaikutusta ensimmäisen sadon timotei-nurminadan syöntiin on Suomessa tutkittu paljon, mutta toisen sadon osalta tutkimusta on tehty paljon vähemmän: kuitenkin lähes puolet säilörehusta saadaan toisesta sadosta. Myös puna-apilan korjuuajan vaikutusta on aiemmin tutkittu vähänlaisesti, väittelijä perustelee.
Apilasta paljon energiaa
Puna-apila osoittautui tutkimuksessa varsin suositeltavaksi säilörehun raaka-aineeksi. Kuoppala huomasi, että lehmät saavat käytettyä hyvin hyödykseen apilan energian.
- Aikaista puna-apilaa lehmät söivät vähemmän kuin muita säilörehuseoksia, mutta maitotuotos säilyi silti samalla tasolla. Vähemmällä rehulla saatiin siten enemmän tuotosta, hän kertoo.
Kuoppalan mukaan korjuuajan myötä tapahtuva säilörehun sulavuuden heikkeneminen ei vaikuttanut puna-apilan kohdalla yhtä systemaattisesti kuin timotei-nurminataruokinnoilla.
- Puna-apilasäilörehun sulavuudesta kertova D-arvo ei ennusta syöntiä tai maitotuotosta yhtä selvästi kuin heinäkasveilla on todettu. Jatkotutkimuksia tarvittaisiin kasvuasteen vaikutuksen selvittämiseksi, väittelijä sanoo.
Toisen sadon timotei-nurminata ei maistu
Tutkimuksessa kävi ilmi, että toisesta sadosta eri aikoina korjatut timotei-nurminatasäilörehut maistuivat lehmille heikommin kuin ensimmäisestä sadosta korjatut, vaikka rehujen sulavuus oli kokeissa yhtä hyvä. Lehmät myös lypsivät vähemmän maitoa toisen sadon timotei-nurminadalla ruokittuina kuin syötyään ensimmäisestä sadosta tehtyä rehua.
Kuoppala arvioi, että ensimmäisen ja toisen sadon timotei-nurminadan syöntierot johtuvat siitä, että toisen sadon rehussa on enemmän kasvitauteja, rikkakasveja ja kuollutta kasvimassaa kuin ensimmäisen sadon rehussa.
- Toisen sadon timotei-nurminatasäilörehu ilmeisesti maistuu lehmistä huonommalta kuin ensimmäisen sadon rehu. Jos mahdollista, ensimmäisestä sadosta tehty laaturehu kannattaisi suunnata paljon lypsäville lehmille ja käyttää toisen sadon rehua ummessa olevien lehmien ja nuorkarjan ruokintaan, hän tulkitsee.
MMM Kaisa Kuoppalan kotieläinten ravitsemustieteen alaan kuuluva väitöskirja "Influence of harvesting strategy on nutrient supply and production of dairy cows consuming diets based on grass and red clover silage" (Timotei-nurminata- ja puna-apilasäilörehujen korjuustrategian vaikutus lypsylehmien ravintoaineiden saantiin ja maidontuotantoon) tarkastetaan 17.9.2010 klo 12 Helsingin yliopiston maatalous-metsätieteellisessä tiedekunnassa. Vastaväittäjänä on tutkimusjohtaja Jan Bertilsson Ruotsin maatalousyliopistosta (SLU) ja kustoksena toimii professori Matti Näsi Helsingin yliopistosta.
Rödklöver får korna att mjölka bättre
Ensilage som innehåller rödklöver smakar bra och förbättrar mjölkproduktionen hos korna. Avhandlingsforskning som gjorts vid MTT visar också att ensilage av timotej-ängssvingel som skördats på sensommaren inte kan mäta sig med motsvarande ensilage från början av sommaren.
Uppskattningsvis endast en femtedel av ensilaget på lantgårdarna innehåller numera rödklöver, eftersom rödklövern är mer krävande att odla och ensilera än gräsväxter. Forskare Kaisa Kuoppala vid MTT menar att det skulle löna sig att utöka användningen av rödklöver i ensilage betydligt.
- Rödklöver i ensilaget har ofta ökat ätandet och särskilt produktionen, sammanfattar hon.
Skördetidpunkten inverkar på fodrets kvalitet
I sin avhandlingsforskning utredde Kuoppala hur gärna korna äter ensilage som skördats under olika skeden av vegetationsperioden samt hur ensilaget inverkar på djurens upptagning av näringsämnen och deras mjölkproduktion. Mjölkens sammansättning och fodrens smältbarhet analyserades också.
Forskaren granskade första skörden av rödklöver och andra skörden av timotej-ängssvingel, som hon jämförde med timotej-ängssvingel från första skörden.
- Skördetidpunktens inverkan på hur korna äter timotej-ängssvingel från första skörden har ofta undersökts i Finland, medan man har forskat mycket mindre i växter från andra skörden, trots att nästan hälften av allt ensilage fås från andra skörden. Skördetidpunktens inverkan på rödklövern har också undersökts väldigt lite, förklarar Kuoppala.
Effektiv upptagning av energi från rödklöver
Rödklövern visade sig i undersökningen vara mycket lämplig som råvara för ensilage. Kuoppala observerade att korna kan utnyttja energin i rödklövern effektivt.
- Korna åt mindre mängder tidig rödklöver än andra ensilageblandningar, men mjölkproduktionen var ändå lika stor. Man fick alltså större produktion med mindre mängd foder, berättar hon.
Enligt Kuoppala är försämringen av ensilagets smältbarhet, som beror på skördetidpunkten, inte lika systematisk för rödklövern som vid utfodring med timotej-ängssvingel.
- För rödklöverensilaget syns inte lika tydliga paralleller mellan D-värdet som beskriver smältbarheten och ätandet eller mjölkproduktionen som man har konstaterat för gräsväxterna. Ytterligare forskning behövs för att reda ut hur vegetationsstadiet inverkar, säger Kuoppala.
Andra skörden av timotej-ängssvingel smakar inte
Av forskningen framgick att korna inte var lika intresserade av ensilage av timotej-ängssvingel som skördats vid olika tidpunkter i andra skörd som av timotej-ängssvingel skördad i första skörd, även om fodrets smältbarhet i test var lika bra. Korna producerade också mindre mängd mjölk då de utfodrades med timotej-ängssvingel från andra skörden än då de fick foder från första skörden.
Kuoppala bedömer att skillnaderna mellan första och andra skörd i fråga om hur korna äter timotej-ängssvingel kan bero på att foder från andra skörden innehåller mera växtsjukdomar, ogräs och död växtmassa än foder från första skörden.
- Korna tycker tydligen att ensilage av timotej-ängssvingel från andra skörden smakar sämre än foder från första skörden. Om möjligt lönar det sig att ge mjölkande kor foder av hög kvalitet från första skörden och använda fodret från andra skörden till att utfodra sinkor och ungboskap, tolkar hon.
AFM Kaisa Kuoppalas doktorsavhandling inom husdjursnäring "Influence of harvesting strategy on nutrient supply and production of dairy cows consuming diets based on grass and red clover silage" (Inverkan av skördestrategin på mjölkkornas upptagning av näringsämnen och deras mjölkproduktion då de utfodras med ensilage av timotej-ängssvingel och rödklöver) granskas 17.9.2010 vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, Helsingfors universitet. Opponent är forskningsledare Jan Bertilsson från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och kustos är professor Matti Näsi från Helsingfors universitet.
Topics
Species
